Ett vidare perspektiv på ljudmiljön

När ett nytt kontor ska designas kommer ljudmiljön förhållandevis ganska sent in i processen. Samtidigt är ljudmiljön något som påverkar medarbetarna allra mest – både om det låter för mycket och för lite. Ludvig Svensson har tagit en titt på vanliga situationer idag och vad vi tycker att man borde prata mer om.

​

Designing sounds / Ett vidare perspektiv på ljudmiljön

Hur vi jobbar och var vi gör det genomgår en ständig förändring. Det speglas ofta i kontorsmiljöerna som växer fram, idag ytor som i allt högre grad görs som öppna kontorslandskap. Återkommande motiveringar till dessa öppna lösningar är större möjligheter till spontana möten, naturliga samarbeten och ökad kunskapsdelning.

Däremot pratar man inte lika mycket om en av de största utmaningarna som de öppna planlösningarna för med sig, nämligen ljudmiljön.

Det som stör vårt arbete

För många människor kan ljudmiljön orsaka störningar och koncentrationssvårigheter. Framförallt är det medarbetarnas prat som upplevs vara den största källan till ljudstörning. Här finns det också en inbyggd, ond cirkel där störande ljud ger upphov till stress som i sin tur ökar ljudkänsligheten ännu mer.

Faktum är att dåliga ljudmiljöer är ett av de vanligaste arbetsmiljöproblemen idag.

Problem och lösningar i ljudmiljön

Hittills har de vanligaste lösningarna på ljudmiljöproblemen varit att reducera störande ljud med hjälp av akustisk rumsutformning och ljudabsorbenter. Med andra ord åtgärder med fokus på att ta bort ljud och skapa så tysta miljöer som möjligt.

Mellan raderna kan vi då läsa att ljud på arbetsplatsen anses vara något dåligt per definition, och att man bör bekämpa ljuden i sig. Vilket i många fall har lett till att kontoren har blivit för tysta.

Det som ofta händer då är att akustiker (eller liknande kompetenser) får gå in och tillsätta ljud, för att ge medarbetarnas prat mindre ”tomrum” att färdas fritt i. För ju tystare kontor, desto tydligare hör vi våra kollegor, vilket i sin tur ökar risken att vi blir störda.

Ett komplext samspel

Hur vi påverkas av en ljudmiljö är både individuellt och emotionellt betingat, och den akustiska miljön är bara en del i en större helhet. Inte minst uppstår ljudmiljön i ett samspel mellan människor, platsen och sammanhanget.

Bland faktorerna som formar upplevelsen är det dels hur vi trivs med våra kollegor och arbetsplatsen i sig, och dels hur våra olika sinnen hänger ihop och ”samarbetar”. Synintryck, taktila intryck – till och med dofter – har inverkan på hur vi uppfattar och påverkas av ljudmiljön.

Så för att skapa ytor där folk mår bra, arbetar bra och trivs bra krävs ett helhetsperspektiv på ljudmiljön. Där skaparen eller designern arbetar med den akustiska och fysiska rumsutformningen tillsammans med visuella, ergonomiska och sociala faktorer eftersom de allihop kommer att påverka hur ljudmiljön upplevs.

Hållbara arbetsmiljöer

Därför vill vi uppmuntra till att se och tänka på ljudmiljön i ett större perspektiv. Där man utforskar flera olika infallsvinklar för att bädda för hållbara arbetsmiljöer och ett ökat välbefinnande. Där ljudmiljön har både en praktisk och en estetisk funktion, och inte bara handlar om att dämpa, reducera och ta bort.

En hållbar ljudmiljö är anpassad efter de aktiviteter som sker på platsen och behöver nödvändigtvis inte vara helt tyst. Snarare ska den ge utrymme för att bättre tillfredsställa individuella behov. Utformningen av en arbetsmiljö kräver helt enkelt en ännu bättre integrering av alla sinnen, och en förståelse för att design av ljudmiljöer inte kan separeras från det som har med den visuella eller ergonomiska utformningen att göra.

Vi måste börja se, lyssna och känna för att förstå om det låter bra.

Artikeln är skriven av Martin Ljungdahl Eriksson, doktorand i informatik med inriktning arbetsintegrerat lärande, som forskar om att använda ljud som designelement för att påverka upplevelser och beteenden.