Skip to the content
Produkten har lagts till i kundvagnen.
Produkten har tagits bort ur kundvagnen.
Kund tillagd i kundkorgen.
Du måste välja kund innan du kan välja produkter.
Du kan bara köpa ett begränsat antal av denna produkt.

Så kom växthusväven till

Svensson exporterar i dag klimatväv till över 130 länder. Två av nyckelpersonerna bakom succén är Göran Henningsson och Cees den Boer. Här minns de hur allt började på 1970-talet med tygrester och en genialisk idé.

Välkomna till planeten Jorden. Klotet där solen kan lysa fint men inte sällan bränner för hårt, och om vintern längst i norr knappt visar sig alls. Det regnar. Fallande svalkande droppar som hjälper växterna att få näring. Men säg när vätskemängden blir exakt den rätta och inte svämmar över eller hinner dunsta bort. Vi lever kort sagt i den bästa ickeperfekta av världar. Där vikten av att kunna odla och driva fram växter effektivt och säkert kan vara livsavgörande.

»Världens befolkning växer, klimatet blir på många platser allt extremare och det gäller att kunna skydda sina odlingar från kyla och hetta, och samtidigt minska energiåtgången.« Det säger holländaren Cees den Boer, en av nyckelpersonerna i berättelsen om hur textiltillverkaren Svensson erövrade en hel världsmarknad med sina klimatstyrande växthusvävar.

»I slutänden handlar det om politik, för världens länder om att kunna säkra livsmedelstillgången till sin befolkning, vilket ju är helt avgörande för civilisationen.«

Mycket envishet och slumpartade händelser

För att börja från början: Det har funnits tillfällen i världshistorien där gediget yrkeskunnande och styvnackad envishet med slumpens hjälp resulterar i omvälvande innovationer. Tänk till exempel på penicillinet, som sägs ha fått sin uppfinnargnista från en odiskad laboratorieskål. I fallet textilfabrikanten Svensson och den revolutionerande växthusväven började det med – spill.

»Det var verkligen en serie helt ovidkommande händelser som startade alltsammans«, berättar Göran Henningsson, mannen bakom utvecklingen av det som skulle bli en omåttligt framgångsrik exportprodukt.

Vi kastar oss alltså tillbaka till energikrisernas 1970- tal och Svenssons fabrik i Kinna. Fabrikens virkeri går på högvarv men det uppstår också stora mängder spill när en viss gardin skall produceras. Vad göra av detta svinn?

»Det handlade om textilrester på flera ton, det provades till exempel att göra affärskassar av dem, men det gav ingen ekonomi. Då fick vi för oss att de kunde användas som armering i färdiga gräsmattor på rulle, men fick av landets store trädgårdsexpert veta att det inte skulle funka. Men ni gör ju gardiner, sa han, varför gör ni då inte gardiner till växthus?«

Genom en kontakt på Lantbruksuniversitetet i Alnarp startar experimenterandet för att skapa ett isolerande material. Som kan spara energi utan att ta bort för mycket av det värdefulla ljuset och därigenom hjälpa grödan gro på bästa sätt.

1977 kan Göran Henningsson presentera lösningen: den virkade Energiväven, som kan dras för inunder glastaken och över grödan, och vikas tillbaka när den inte behövs.

I början av 1980-talet tar Svensson nästa revolutionerande steg i utvecklingen av klimatvävarna: remsor av aluminium- och plastfolie sammanvirkas. Förmågan att bevara rätt temperatur maximeras, medan risken för nedfallande – för grödan saboterande – kondensdroppar minimeras.

Med tiden ska Svenssons växthusväv bli en hel rad produkter, som med hjälp av flera hundra varianter kan anpassas till snart sagt varje gröda och klimat. Men vänta, vi håller oss kvar vid tiden kring 1982.

Året som Svensson startar dotterbolag i Holland – den friskt framodlade grönskans förlovade rike! Ett land till synes täckt med uppodlade arealer. Och växthus som tindrar om natten, gjorda av glas där värmen hotar att försvinna ut i kalla natten. Marknaden är kort sagt enorm för en resurssparande växthusväv – Svenssons kan spara uppvärmningskostnaderna med upp till 70 procent.

"Med växthusväv kan du odla tomater i Sahara"

Den holländske verksamhetens första ledare, Cees den Boer: »Jag var en pojke från landet som utbildade mig till byggnadsingenjör, och började arbeta med växthusvävar. Och anledningen till att vi redan från start blev så lyckosamma var att vi kunde leverera den bästa växthusväven, och möta odlarnas önskningar och krav.

Men först och främst handlade framgången om att folk tyckte om att handla av oss. Till och med konkurrenterna älskade oss! Den närhet vi fick till växthusbyggarna och installatörerna var och är fortfarande en viktig framgångsfaktor.« I dag närmar han sig 80 år. Men tiden när Cees i tätt samarbete med Göran Henningsson samt även Svenssons Ivan Ludvigson drog igång avmätnings- och konfektioneringsmaskinerna i den där gamla lagerlokalen i den lilla sydholländska staden Zuidland står fortfarande alldeles klar för honom. Liksom epoken där det holländska bolaget blev ett slags spindel i klimatväven vid Svenssons framgångsrika försäljningsexpansion över hela världen. Han berättar om dramatiken 1984 när grannfastigheten i Zuidland plötsligt stod i brand, och elden spreds till Svenssons lokaler och förstörde utrustningen där.

»Den gången hade vi tur och kom över nya maskiner snabbt och inte alltför dyrt och kunde snart köra igång igen.«

Men framför allt minns han alla gånger som kunder ringt honom i tacksamhet över att klimatväven han levererat har räddat deras odlingar, och hindrat skörden från att förstöras när isigt nattliga minusgrader slagit till.

»Med växthusväven kan du odla tomater i Sahara.«

Resultatet av Göran Henningssons och Cees den Boers och deras medarbetares och efterföljares arbete är onekligen hisnande. I dag hänger mer än 20 000 hektar av Svenssons växthusväv i de flesta av planeten Jordens länder.

Loading…