Det som avgör om ett ljud upplevs som oväsen eller något behagligt är ofta hur stor kontroll man har över den egna upplevelsen. Jämför med musik som du själv kan spela upp, höja, sänka och stänga av, och musik som någon du inte känner spelar upp precis bredvid dig.

Så påverkar ljudmiljön vår upplevelse
Hur vi upplever en ljudmiljö är starkt kopplat till vårt välbefinnande. Men eftersom själva upplevelsen är individuell är det viktigt att förstå de faktorer som kan påverka olika människors intryck av helheten.
Ljudmiljön runt omkring oss är varken konstant eller något som går att isolera. Istället skapas den i samspel med både rummet och andra människor, där de som upplever ljudmiljön också är med och formar upplevelsen. Ja, som du märker blir det snabbt ganska abstrakt. Därför ska vi nu ta en titt på några av detaljerna kring ljudmiljön och upplevelsen.

Hur vi förstår och tolkar omvärlden
Vår förståelse av en ljudmiljö bygger också på våra tidigare erfarenheter. Den kunskapen använder vi för att förutsäga vilka ljud som sannolikt kommer att dyka upp i ett visst sammanhang, men också för att kunna sålla bort tolkningar som inte stämmer överens med platsen vi är på.
När det vi ser och det vi hör däremot inte hänger ihop får vi svårare att tolka en situation, vilket innebär att vår energi och uppmärksamhet går åt till att försöka identifiera vad det är som inte stämmer.

Påverkan man bär med sig
Sakerna vi har nämnt så här långt innebär att två personer kan befinna sig i samma ljudmiljö, men inte alls höra eller tolka den likadant. Kanske fokuserar de på olika ljudkällor, kanske har de olika förförståelse och tidigare erfarenheter av ljuden i ljudmiljön. Och kanske ägnar de sig åt helt olika aktiviteter som påverkar deras upplevelse.
Samtidigt sker en sorts rundgång där vi inte bara blir påverkade av ljudmiljön utan även gör vår egen inverkan på den genom vårt agerande.
Vi har nog alla irriterat oss på människor som vi tycker tar för mycket plats i vårt delade ljudrum. Ett intressant experiment är att fundera på hur mycket man själv låter i olika sammanhang, till exempel när man pratar i mobiltelefon på jobbet, går omkring eller öppnar och stänger dörrar. Det kan vara ganska förvånande att upptäcka hur mycket ljud man själv bidrar med utan att vara medveten om det.
Och beteendet hos oss själva och våra medarbetare styrs i sin tur av både individuella personlighetsdrag och arbetsplatskulturen vi befinner oss i.
Vi får heller inte glömma hur stort inflytande våra känslor har på upplevelsen. Om vi har en positiv inställning till en plats och dess sammanhang kommer vi i högre grad att ha en positiv attityd till platsens och sammanhangets ljudmiljö som helhet.

Känslor och egenskaper
Förstår vi innebörden av ett ljud och dessutom anser att källan till ljudet är användbart eller meningsfullt tenderar vi att tycka bättre om det ljudet. Helt enkelt: Ljud som har sitt ursprung från saker vi gillar betraktar vi som mer positiva.
Självklart spelar också ljudets egenskaper roll. Plötsliga och tillfälliga ljud skapar en direkt reaktion hos oss, jämfört med konstanta och långsamma ljud. Och en reaktion innebär ett störningsmoment.
Funderingar
För att sammanfatta är upplevelsen av en ljudmiljö beroende av en rad olika faktorer, inte minst att det är individuellt vad som kan anses vara en bra ljudmiljö. Därför räcker det inte att bara utgå från byggkrav och ljudklassningar när man skapar grunden för en ljudmiljö.
Det vi vill ha sagt med den här artikeln är: Tänk istället på vad som kommer att påverka hur verksamheten bedrivs i lokalerna. Vad kommer att påverka den sociala miljön som skapas där? Hur kan ljudmiljön anpassas för medarbetarnas aktiviteter och individuella behov?
Och hur kan inredningen och lokalernas visuella utformning förstärka kopplingen mellan aktiviteterna, behoven och ljudmiljön?

Artikeln är skriven av Martin Ljungdahl Eriksson, doktor i informatik med inriktning arbetsintegrerat lärande, som forskar om att använda ljud som designelement för att påverka upplevelser och beteenden.
Designing sounds










